Här kan du läsa om högtider och speciella dagar i februari.
Runebergsdagen
Den 5 februari firas Runebergsdagen. Då firar vi Johan Ludvig Runeberg som är Finlands nationalskald, alltså nationaldiktare.
Han har bland annat skrivit orden till Finlands nationalsång "Vårt land". Dikten "Vårt land" finns med i "Fänrik Ståls sägner", som är den mest kända av Runebergs böcker.
"Fänrik Ståls sägner" handlar om kriget mellan Sverige-Finland och Ryssland åren 1808 - 1809. Det var då Finland skildes från Sverige och blev en del av Ryssland i stället.
Runebergs dikter handlar mycket om hans kärlek till Finland och till naturen här. Med sina dikter hjälpte Runeberg det finska folket att lära känna sitt land och att älska det.
Runebergs modersmål var svenska och han skrev också sina dikter på svenska.
Runebergs liv
J. L. Runeberg föddes den 5 februari år 1804 i Jakobstad i Österbotten. Han växte upp i ett fattigt hem. Hans pappa var sjökapten och var långa tider borta hemifrån.
Runeberg gick i skola i Uleåborg och Vasa. Sedan började han studera i Åbo.
Eftersom Runeberg var fattig måste han emellanåt avbryta sina studier och jobba. Han jobbade en tid som lärare i en familj i Saarijärvi i mellersta Finland.
Den vackra naturen där betydde mycket för honom och han skrev om den i flera av sina dikter.
Senare åkte Runeberg tillbaka till Åbo för att studera färdigt. Han bodde några år i Helsingfors och doktorerade vid universitetet där.
Men största delen av sitt liv bodde Runeberg i Borgå. Där jobbade han som gymnasielärare och fortsatte att skriva.
Runebergs fru Fredrika var också författare och hon talade mycket om kvinnornas rättigheter.
Runeberg dog i Borgå år 1877. Hans hem i Borgå är nu ett museum. En staty av Runeberg står i Esplanadparken i Helsingfors.
Runebergstårtor
På Runebergsdagen säljer nästan alla affärer Runebergstårtor. Det sägs att Fredrika Runeberg brukade baka just sådana bruna små tårtor med hallonsylt på.
Samernas nationaldag
Samernas nationaldag firas den 6 februari för att fira minnet av den första samiska kongressen som ägde rum denna dag 1917 i Trondheim.
Samernas nationaldag firas i hela Sameland. Dagen firades första gången 1993.
På samernas nationaldagdagen hissar man den samiska flaggan och sjunger sången Sámi soga lávlla (Samefolkets sång) på samiska.
Fastlagstisdag
Förr var fastlagstisdagen den sista dagen då man fick äta ordentligt före fastan. Att fasta betyder att inte äta eller att äta mindre än vanligt.
Det står i Bibeln att Jesus fastade i 40 dagar innan han samlade sina lärjungar och började berätta för dem om Gud. För att minnas det brukade man förr fasta i 40 dagar före påsken. På fastlagstisdagen skulle man äta riktigt fet mat för att orka fasta.
Fastlagstisdagen kallades ibland för fettisdagen. Det var också tradition att åka kälke på fastlagstisdagen. Man sade att den som åkte längst med sin kälke skulle få den bästa linskörden.
Nuförtiden brukar barnen också åka kälke eller pulka på fastlagstisdagen.
Fastlagsbulle
Det är inte många som fastar före påsken, men de flesta äter ändå gärna fastlagsbulle på fastlagstisdagen.
En del tycker bäst om fastlagsbullar med sylt och andra tycker bäst om bullar med mandelmassa i.
Alla hjärtans dag
Nu för tiden firar många finländare alla hjärtans dag den 14 februari. Dagen kallas också för vändagen.
Alla hjärtans dag firades först i USA. Dagen har inte firats så länge i Finland, men den har snabbt blivit populär också här.
På alla hjärtans dag brukar man göra något trevligt för en vän. Man kan till exempel skicka ett kort, ringa eller bjuda en vän hem till sig.
En del brukar ge en liten present eller blommor åt någon de tycker speciellt mycket om.
Kalevaladagen
Den 28 februari firas Kalevaladagen.
Boken Kalevala kallas Finlands nationalepos, eftersom det är en bok som har varit speciellt viktig för finländarna. Den utkom för över 150 år sedan.
Det var Elias Lönnrot som samlade ihop dikterna, eller runorna som de kallas. Lönnrot reste omkring i östra Finland och skrev ner orden till urgamla finska folksånger.
Kalevala innehåller 50 sånger eller runor. Sångerna handlar om invånarna i Kalevala och Pohjola, och om deras äventyr och strider.
När Kalevala utkom var Finland inte ännu ett självständigt land. Finländarna blev glada och stolta över boken. Dikterna blev en viktig del av den finska kulturen.
Därför kallas Kalevaladagen också för den finska kulturens dag.
Skottdagen
Den 29 februari kallas skottdagen. Skottdagen finns bara då det är skottår.
Skottår är ett sätt att hålla årstiderna på plats i kalendern. Eftersom året egentligen är cirka 365,2422 dagar långt går det inte att alltid ha 365 dagar per år.
På 100 år skulle årstider, datum för solstånd och dagjämningar med mera nämligen förskjutas mer än 24 dagar i kalendern.
Genom att vart fjärde år öka årets längd med en dag kan kalendern hållas i takt med årstiderna. Det kallas skottår.
Extradagen kallas skottdagen och den är alltid den 29 februari.